Aktuellt

KONSULTATION AV SIMPT:s UTKAST TILL VÄGLEDNING
Svenska institutet mot penningtvätt, Simpt, bildades 2016 av branschorganisationer inom den finansiella sektorn (bl.a. Finansbolagens förening).

Syftet med Simpt är att ta fram en vägledning för de finansiella företagens tolkning och tillämpning av reglerna om åtgärder mot penningtvätt och
finansiering av terrorism. Målet är att etablera god sed på området och en vägledning som branschen beaktar och kan förlita sig på.

Inom Simpt har nu utkast till vägledning tagits fram inom ämnet allmän riskbedömning. Ytterligare vägledning – närmast inom kundkännedom – tas fram under hösten. Avsikten är att vägledningen ska vara bred och väl förankrad samt tillämpas av branschen. Vi välkomnar därför alla synpunkter, även sådana som endast bekräftar att vägledningen motsvarar hur regelverket tillämpas av företagen.

Denna öppna konsultation omfattar dels utkast till grundläggande vägledning, dels utkast till verksamhetsspecifik vägledning. De verksamhetsspecifika texterna har tagits fram i expertgrupper som består av företrädare för banker, finansbolag, fondbolag och försäkringsföretag. Utkasten omfattar en första version av vägledning. Avsikten är att utveckla vägledningen framöver.

Efter att synpunkterna har hanterats är utgångspunkten att vägledningen kan antas av Simpts styrgrupp som en av Simpt godkänd vägledning.

Utkasten finns på Simpts hemsida www.simpt.se

Synpunkter tas tacksamt emot senast den 18 augusti 2017 till hanna.wetter@simpt.se

UTBILDNINGAR 2017
Frukostseminarium om nya penningtvättsregler som förväntas träda ikraft den 2 aug 2017
http://www.finansbolagens-forening.se/system/files/c56-17_def_anmalan_fr...
Sekretesskurs 19 sept
Finansbolagskurs 3 oktober
http://www.finansbolagens-forening.se/system/files/c51-17_kurser-sekrete...
Anmälan och förfrågningar: info@finansbolagen.se

H&M-MÅLET

Högsta förvaltningsdomstolen meddelar prövningstillstånd i H&M-målet

Den fråga i målet som har lett till att Högsta förvaltningsdomstolen meddelat prövningstillstånd gäller vad som krävs för att uppfylla kravet på att en kreditprövning enligt 12 § konsumentkreditlagen ska vara grundad på tillräckliga uppgifter om konsumentens ekonomiska förhållanden.
Lagrum: 12,57 och 58 §§ i konsumentkreditlagen (2010:1846).
Mål nr 5868-16.

Kammarrätten upphäver varning och sanktionsavgift för H&M - 2017-03-03

Domarna i de uppmärksammade kreditprövningsmålen gällande H & M Hennes & Mauritz Sverige AB,och Förskottslön i Sverige AB meddelades för en tid sedan,
se dom i mål nr 529-16:
http://www.kammarratten.goteborg.se/Pages/176656/529-16.pdf
och dom i mål nr 888-16:
http://www.kammarratten.goteborg.se/Pages/176656/888-16.pdf

Kammarrätten har upphävt verkets beslut om varning och sanktionsavgift för H & M Hennes & Mauritz Sverige AB samt sanktionsavgiften gällande Förskottslön. Kammarrätten anser att de uppgifter om konsumenters ekonomiska förhållanden som bolaget har använt vid sin kreditprövning är tillräckliga och att det därför inte finns grund för något ingripande.

H & M använde vid tidpunkten för Konsumentverkets beslut en scoringmodell vid sin kreditprövning. Verket ansåg att H & M även borde inhämta uppgifter direkt från konsumenten om aktuell inkomst, utgifter och eventuella övriga krediter. Eftersom H & M inte gjorde detta ansåg verket att detta utgjorde en allvarlig brist, varför bolaget fick en varning och en sanktionsavgift om åtta miljoner kr. Förvaltningsrätten i Karlstad höll med Konsumentverket men sänkte avgiften till sex miljoner kr.

Däremot konstaterar kammarrätten i sin dom att lagstiftningen inte anger vilka uppgifter som måste hämtas in eller att det måste göras direkt från konsumenten. Det väsentliga är att det är fråga om tillräckliga uppgifter om konsumentens ekonomiska förhållanden. Enligt kammarrätten har det inte kommit fram något annat än att H & M har som utgångspunkt att driva en seriös kreditgivning. Kammarrätten anser sammanfattningsvis att de uppgifter som H & M hämtat in om konsumentens ekonomiska förhållanden är tillräckliga och att bolaget därför inte har brutit mot konsumentkredit-lagen vid sin kreditprövning. Kammarrätten upphäver därför beslutet om varning och sanktionsavgift.

Konsumentverket har överklagat domarna till Högsta förvaltningsdomstolen och ett beslut om prövningstillstånd väntas komma senare i vår.

Finansbolagen har med anledning av domarna tillskrivit Civilutskottet, Justitiedepartementet och Finansdepartementet för att påtala vikten av dessa avgöranden.

Regeringen backar från förslaget om finansskatten men höjer avgifterna till resolutionsreserven - 2017-02-28

I november 2016 lämnade regeringens utredare ett förslag på ”finansskatt” som skulle påföras alla bolag som omsätter finansiella tjänster undantagna från moms. Dessa skulle beskattas med 15 % av respektive bolags sammanlagda lönekostnader hänförliga till de finansiella tjänsterna. Enligt skatteverkets beräkningar skulle över 300 000 företag drabbas av skatten och den tunga administrationen kring denna. Fram till den 15 februari 2017 kunde remissinstanser lämna synpunkter och många av dessa var starkt kritiska till införandet av finansskatten samt dess föreslagna utformning, däribland Finansbolagens Förening. En del av kritiken bestod i att finansbolagen redan betalar en avgift i form av resolutionsavgiften och att en stor del eller hela verksamheten består av kreditgivning till företag som genom undantaget från moms betalar mer än om de finansiella tjänsterna var momsbelagda och momsen kunde dras av.

Finansminister Magdalena Andersson och finansmarknadsminister Per Bolund och hänvisade till att förslaget ”skulle kunna få konsekvenser för bland annat de ömsesidiga livbolagen och den snabbväxande finansiella tekniksektorn som inte var avsedda.” Vidare meddelade man att regeringen inte kommer att gå vidare med förslaget.

I en promemoria föreslår nu Regeringen istället ett ökat uttag av resolutionsavgifter. Förslaget innebär att den nuvarande ordningen med ett uttag fram till uppnåendet av en viss målnivå (som med nuvarande avgifter beräknas uppnås årsskiftet 2020/2021) samt att en efterföljande riskjusterad avgift (i princip 0 kr i avgift om risken för att ta del av stöd är låg) slopas och att det istället införs ett kontinuerligt uttag på en högre nivå. Det årliga avgiftsuttaget höjs från nuvarande 0,09 % till 0,125 % per år.

Höjningen hade inte fått samma negativa effekt för finansbolagen om riskjusterade avgifter behölls. Betydelsen av riskjustering vid avgiftsuttaget är en av de frågor som Finansbolagen nu kommer att ta upp med regeringen och finansdepartementet.

FF-utbildningsdag 7 april 2017: ANTI-PENNINGTVÄTT
Ytterligare åtgärder för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism – fördjupning och uppdatering inför kommande regelverk. LÄS MER OCH BOKA!
http://www.finansbolagens-forening.se/system/files/inbjudan_anti-penning...

Nya föreskrifter om återhämtningsplaner - Krishanteringsdirektivet
Finansinspektionen föreslår nya föreskrifter som beskriver vad banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag ska ha för innehåll i sina återhämtningsplaner. Föreskrifterna avser genomföra bestämmelser som finns i en bilaga till krishanteringsdirektivet. Föreskrifterna föreslås gälla för ett antal olika typer av bolag, däribland moderföretag som omfattas av en gruppbaserad tillsyn, se det nya 6 a kap. 2 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, som antogs den 16 december 2015 av Riksdagen (betänkande: http://data.riksdagen.se/fil/BEC71B6C-FB81-4E00-8636-A823D5A29852)

Finansinspektionen har enligt krishanteringsdirektivet möjlighet att införa så kallade förenklade skyldigheter kring upprättande av återhämtningsplaner och koncernåterhämtningsplaner. Däremot väljer Finansinspektionen att inte införa några sådana i nuläget, utan kommer att presenteras under våren. Detta får som följd att företag som i ett senare skede får förenklade skyldigheter i nuläget måste upprätta återhämtningsplaner i enlighet med de tuffare kraven. Finansinspektionen föreslår dock att en proportionalitetsprincip ska införas som ska gälla för samtliga berörda företag.

Finansbolagens VD, Lars Zacharoff riktar kritik mot förslaget. ”Förslagets nuvarande utformning innebär att företag som senare kommer att omfattas av de begränsade skyldigheterna (och följaktligen mindre långtgående skyldigheter) i detta första steg och under en period, får lyda under mer detaljerade och strängare krav än vad som senare kommer att vara nödvändigt. Företagen kommer att nödgas lägga ned tid och resurser på att upprätta en återhämtningsplan som sedan kommer att ersättas av en mer begränsad sådan, alternativt revideras eller i värsta fall; kasseras. Framförallt mindre företag kommer att drabbas hårt av detta förfarande.”

IASB:s nya leasingstandard antagen trots motstånd
IASB:s nya leasingstandard, IFRS 16, antogs den 13 januari 2016 och publicerades tillsammans med ett omfattande bakgrundsmaterial. Enligt IASB ska Leasingstandarden börja tillämpas rån den 1 januari 2019. För tillämpning inom EU krävs dock att standarden först godkänns enligt det förfarande som föreskrivs i den s.k. IAS-förordningen. Om/när standarden godkänns inom EU blir den därefter formellt tillämplig vid upprättande koncern¬redovisning i noterade bolag inom EU från det datum som EU beslutar (om det blir den 1 januari 2019 återstår att se). Genom att krav på att följa IFRS ställs av bl.a. Finans¬inspektionen blir en godkänd standard med all sannolikt ett krav för flertalet finansiella företag under tillsyn i Sverige.

Den viktigaste förändringen är att all leasing; både operationell och finansiell leasing, ska redovisas i leasetagarens balansräkning dvs. i princip likhet med hur finansiell leasing¬redovisats i dag enligt IAS 17. När det gäller leasegivarnas redovisning slopas däremot inte uppdelning mellan finansiell och operationell leasing. Den kanske viktigaste förändringen i när det gäller leasegivarnas redovisning blir istället utökade upplysningskrav.

IASB:s pressrelease om standarden: http://www.ifrs.org/Alerts/PressRelease/Pages/IASB-shines-light-on-lease...
IASB:s sammanfattning av projektet: http://www.ifrs.org/Current-Projects/IASB-Projects/Leases/Documents/IFRS...
IASB:s faktablad: http://www.ifrs.org/Current-Projects/IASB-Projects/Leases/Documents/Leas...
Lyssna på IASB:s webcast/presentation https://event.webcasts.com/starthere.jsp?ei=1089158
Leasuropes pressrelease: http://www.leaseurope.org/uploads/documents/press-releases/pr160112-New%....

Penningtvätt och finansiering av terrorism
Det fjärde penningtvättsdirektivet, som antogs den 20 maj 2015 ska vara implementerat i svensk rätt senast den 26 juni 2017. I nuläget pågår en utredning som ska utmynna i ett betänkande. Utredningen kommer att presenteras den 1 februari 2016. Bland nyheterna finns att de administrativa sanktionerna kommer att bli kraftigare, det ställs även krav på medlemsländerna att upprätta ett centralt register över verkliga ägare, vari bl.a. namn, födelsedata, medborgarskap, bosättningsland och detaljer om ägandet ska finnas registrerat. Det är tänkt att Bolagsverket ska husera detta register, vari de juridiska personerna ska ange vilka som anses vara de verkliga ägarna. Enligt direktivet ska medlemsländerna ha implementerat detta senast den 26 juni 2017, dock får det anses som föga troligt att ett register kan tänkas finnas på plats inom en så kort tid. All information får, fram tills utredningen är presenterad, anses som preliminär.

Länk till direktivet: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32015L0849&...

FF har sedan tidigare i samarbete med Finansinspektionen och Svenska Bankföreningen även tagit fram ett informationsblad om den nya penningtvättslagen som förklarar varför handlare och leverantörer måste ställa frågor om id-uppgifter etc, Därför måste handlaren ställa frågor. http://www.finansbolagens-forening.se/system/files/Infoblad_handlare.pdf

Webbplatser som informerar om penningtvätt och terrorismfinansiering:

EBA:s riktlinjer
Den europeiska bankmyndigheten (EBA) är en oberoende EU-myndighet som arbetar för att säkra en effektiv och enhetlig reglering och tillsyn i hela den europeiska banksektorn. Myndigheten presenterar fortlöpande riktlinjer till hur nationella tillsynsmyndigheter och aktörer på finansmarknaden. Till och med den 22 januari 2016 pågår en konsultation om riktlinjerna som ska ge vägledning om vilka faktorer instituten bör beakta vid bedömningen av risken för penningtvätt och finansiering av terrorism. Det handlar om åtgärder i samband med enskilda affärsrelationer, och om hur instituten ska anpassa sina åtgärder efter sin kundkännedom till följd av den företagna riskbedömningen. Dokumentet är uppdelat i ett antal avsnitt. Det första avsnittet (Title II) är allmänt och kan tillämpas av alla företag. Det andra avsnittet (Title III) är branschspecifikt och fungerar som ett komplement till den första delen. I detta avsnitt anges riskfaktorer som är av särskild betydelse inom vissa branscher. Fokus ligger alltjämt på kundkännedom.
Länk till riktlinjerna https://www.eba.europa.eu/documents/10180/1240374/JC+2015+061+%28Joint+D...
Länk för att lämna synpunkter på EBA:s hemsida https://www.eba.europa.eu/consultation-form?p_p_auth=Rv9oFKMv&p_p_id=169...

Stärkta sanktionsmöjligheter för Konsumentombudsmannen
I departementspromemorian föreslås att de förbud och ålägganden som Konsument-ombudsmannen (KO) får besluta om enligt Marknadsföringslagen och enligt lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, inte längre ska vara beroende av näringsidkarens godkännande samt att KO kan bestämma att sådana beslut ska gälla omedelbart. Den nu gällande ordningen innebär att näringsidkaren måste godkänna föreläggandet. Vidare föreslås ett par förändringar i sanktionen marknadsstörningsavgift, bland annat att avgiftsintervallet ska höjas från minst 5 000 kr – 5 miljoner kr till minst 10 000 kr – 10 miljoner kr. Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska träda ikraft den 1 oktober 2016.

Finansbolagens förening har yttrat sig genom remissvar och avstyrkt förslaget som rör KO:s möjlighet att meddela direkt bindande beslut, samt höjningen av marknadsstörningsavgiften.

Länk till promemorian http://www.regeringen.se/contentassets/edfd23b5ab3f455bb05251b8b3c61846/...

Undersökning: Leasing alltjämt en avgörande finansieringskälla för små och medelstora företag
En undersökning av Europeiska kommissionen och Europeiska Centralbanken har nyligen publicerats. Undersökningen berör tillgången till finansiering för företag (kallas för SAFE). Det är andra året i följd som denna undersökning presenteras med leasing och avbetalning som separerad från factoring inom extern finansiering.

Enligt 2015 års resultat ansåg små och medelstora företag i samtliga EU-länder leasing och avbetalning vara bland de tre mest relevanta externa finansieringskällorna. Som finansieringskälla var leasing och avbetalningsköp det vanligaste efter banklån och krediter.

Av de svenska företagen ansåg 37% att banklån var viktigt för dem, och 61 % ansåg att det inte var viktigt alls. Räntan i Sverige låg på 2,9 %, vilket är lägre än vad genomsnittet i EU låg på; 4,4 %.

Över hälften av de tillfrågade svenska företagen (55 %) ansåg att leasing var en viktig finansieringskälla.

Länk till undersökningen http://ec.europa.eu/growth/access-to-finance/data-surveys/


Utgivare: Finansbolagens Service - FF AB (556153-7852)